Så får det bli...
Det är tråkigt att jag inte bloggar när jag har både pappa och vänner i andra städer och länder men vi får hålla kontakten på andra sätt..
Ytterligare ett skäl till att jag är less på att blogga är anonyma kommentarer... antingen så skriver man vem man är och står för det annars tycker jag att man kan bespara sig att lägga tid på att kommentera!
Bloggen får bli en spontanblogg helt enkelt.. för att jag varje dag ska hålla på och skriva hur underbar familj och världens finaste barn och bästa man jag har blir ju tråkigt för er i längden att läsa om ;) Det lixom bara är ju så och kommer aldrig att förändras :)
Men jag ger inte upp bloggen utan skriver säkerligen spontant,, då och då :) men bloggvänner vi hörs på mail och face book (finns ju där även om jag sällan uppdaterar min status) och mina andra vänner vi hörs och ses ju som tur är <3

(google bild)
Hej Marica!
Du ska veta att jag älskar att läsa det du bloggar om oavsett om inlägget handlar om din underbara familj eller inte...de som läser din blogg får också acceptera det du skriver...gör de inte det, behöver de inte läsa...
Saknat att få läsa din blogg
Många kramar
Ja, bloggande är en hel värld i sig... o tyvärr finns det ju negativa sidor även i den världen :(
Men kommer sakna dina inlägg, det vet du! Fast... vi hörs ju ganska ofta ändå ;) <3
Kramkram min underbara vän!!!
Men du, jag kommer ju att sakna din blogg om du slutar!! Fast vi hörs ju ändå förståss. Själv är jag askass på att svara på kommentarer just nu...Skall ta tag i det där... Kram Kikan
Du ska skriva för DIG och ingen annan gums! =)
Skriv när du har lust helt enkelt!
Kraaaaaaam!
Carola har en bra låt: "Sanna vänner har man kvar" går refrängen. Sanna vänner heter den. Underbar låt! Jag förstår din bloggvägran ;) Är ju på samma nivå ändåå. Jag finns kvar iaf! KRamar i massor!